Ja, nu har jag sett den. "Underbara älskade" med Mikael Nyqvist. Totalt fiasko. Vet inte om det har att göra med det faktum att jag och grethe, julia och anna hade klämt ca 4-5 glas rödvin på Stage strax innan filmen, så vi var alldeles fnissiga och oseriösa, men vi (åtminstone jag och grethe) satt och fånskrattade oss igenom hela filmen. Manuset var så totalt ytligt och ogenomarbetat, nån fånig tjej som visade brösten hela tiden - skulle vara sådär spontan och "härlig" liksom, fast det blev bara patetiskt. Jag vet inte, jag upplevde bara som att ingenting i filmen var nytt, allting som verkade vara ett försök till nytänkande och nyskapande, blev bara patetiskt och pinsamt. Som scenen när den där skönt spontana (ironi) tjejen tar med sig den vilsne pojken (sonen i filmen som förlorat mor och bror i bilolycka orsakad av far) ut till havet och får honom att skrika ut över öarna i solnedgången, för att bli kvitt sin ilska. Alla klichéer som någonsin gjorts i filmhistorien fanns i denna film. Jag menar, kom igen! Bättre kan du, Johan Brisinger (regissören).
Men vi hade jävligt kul på staggen ialla fall. Gott vin också...:-)
puss från agnez
No comments:
Post a Comment