061205 Tisdag

Jag är frisk! Har idag varit på Sahlgrenska på återbesök, gjort en ultraljudsundersökning och tagit CRP-prov. Äntligen var mitt CRP nere under 8, vilket är normalt. Allting såg bra ut och läkarna konstaterade att allt såg bra ut och att ärret läker som det ska osv. Så nu går allting i rätt riktning. Har fortfarande lite ont och kan bli plötsligt utmattad så jag bara somnar, men det är ju ganska väntat. Det är ju heller ingen tillfällighet att jag är sjukskriven till första januari, som min ömma moder sa häromdagen.

Igår och idag har jag gjort en storsatsning på mig själv och gått på stan och shoppat massor av nya kläder. Jag har unnat mig det, eller snarare: Mamma har unnat mig det! En totalrenovering av min garderob inför den antågande julen och det nya året. Dessutom har jag under hela det senaste året, då Stella McCartneys designkollektion på HM förra december där världens snyggaste kappa fanns -och jag missade den- letat efter mitt livs kappa. Har senaste månaderna ömsom slött ömsom ivrigt letat efter den i varje butik, men förgäves. Så idag när jag och Grethe gick förbi Arkaden gick vi lite disträ in på Mango och där bara hängde den! Den snyggaste kappa jag sett. Den fanns i ett enda exemplar och expediten sa att det var någon som beställt den på internet och ångrat sig och att det var därför den hamnat i butiken. Den fanns alltså bara i detta enda exemplar, enbart av en slump.

Och nu är den min!

Igår och idag var Grethe och jag på bio. Snacka om att jag har unnat mig senaste tiden alltså. Men jag måste ju faktiskt ta det lugnt, så jag ska försöka att inte ha dåligt samvete. Igår såg vi Marie Antoinette och idag såg vi The Science of Sleep, en helt underbar film. Samma regissör som till Eternal sunshine of a spotless mind, tror jag. Mycket speciell och verkligen en mysfilm, där man inte riktigt hängde med alltid men det gjorde upplevelsen så mycket mer extraordinär.
Av Marie-Antoinette hade jag förväntat mig lite mer. Lite mer drama, känslor, händelser, lite mer helt enkelt. Men det var ändå en bra film och värd att se bara för alla kläder och för kärleksscenen mellan Marie-Antoinette och von Fersen. Hett!! :-)

Idag fikade jag förresten med Sofia och Hannah, mina gamla vänner från Ljungskile, en svunnen tid. Men det är så underbart för hur många år det än går mellan mötena, så är det alltid lika roligt att träffas, och det känns inte som att det gått sådär lång tid som det har. Såna relationer är så viktiga, och jag inser att jag faktiskt har flera sådana vänner. Man måste tillvara ta dem och komma ihåg att värdesätta dem.

Kram Agnez